Så påverkas vi av en räntehöjning

Svenska hushåll fortsätter att belåna sig allt mer enligt SCB. En viktig aspekt som påverkar den ekonomiska tryggheten är hur ens belåning ser ut. Tredje och sista delen av rapporten Medelklass utan medel som Länsförsäkringar genomfört bland 3 000 personer visar att individer mitt i livet, alltså med hemmavarande barn, är de som är mest och högst belånade och skulle drabbas värst. Det framkommer också i rapporten att man skulle behöva ändra livsstil om räntan steg med tre procentenheter och att unga har anmärkningsvärt låg kunskap om sina lån.

Många ekonomiska beslut har konsekvenser som sträcker sig längre fram i tiden. Det gäller till exempel för hushåll som i dag lånar för att köpa en bostad. Risken är att de som lånar till sin bostad inte räknar med en kommande räntehöjning, säger Rikard Josefson, vd på Länsförsäkringar Bank;

– När man diskuterar abstrakt fattar alla att räntorna kommer att gå upp, men ju längre tid det går, desto större är risken att det sjunker in i medvetandet som det normala, ungefär som ”vargen kommer.” Den stora oron rör hushållens räntekänslighet. Har för många alltför små marginaler skulle en räntehöjning kunna tvinga hushållen att dra ner på sin konsumtion för att klara av bolånet. Ett tillräckligt stort konsumtionstapp kan betyda lägre tillväxt och den privata konsumtionen står i dag för en stor del av Sveriges BNP.

Ökningstakten för lån i december var 7,2 procent. För bolån var siffran 7,7 procent och hushållens samlade skulder är nu uppe i 3 533 miljarder kronor enligt SCB. Samtidigt visar statistik från Finansinspektion att 75 procent av hushållen har en räntebindningstid på under ett år, vilket gör att premisserna för mångas utgifter kan ändras inom en relativt kort tidshorisont.

I praktiken betyder en räntehöjning att om du har en medelstor trea utanför tullarna och har en belåningsgrad på 70 procent och räntan går från 1,5 procent till 4,5 procent så skulle boendekostnaderna dubblas. Har du ett lån på 3 miljoner kronor och räntan höjs till 3 procent skulle det betyda en årlig ökning av räntekostnaden på omkring 30 000 kronor.

Vår undersökning visar att ungefär 40 procent av de tillfrågade skulle behöva ändras sina konsumtionsvanor om räntan steg med 3 procentenheter. Bland de yngre åldersgrupperna skulle effekten av en räntehöjning bli mer kännbar än hos äldre. Och det är skillnad mellan hur kvinnor och män skulle tvingas att ändra sin livssituation.

Rapporten visar också att de i åldersgruppen 20-24 år har anmärkningsvärt dålig koll på sin lånesituation. En av fem svarar att de inte vet huruvida de amorterar eller inte. Bland de som har lån som inte är bostadslån svarar var fjärde att de inte vet hur stora lån de har. Det finns alltså ett behov för ökat stöd till unga att få bättre koll på sin ekonomiska situation.

Finansinspektionen gjorde i januari i år en undersökning som bekräftar resultatet i vår rapport. I den uppger endast två av tio unga vuxna att de känner till vilka levnadsomkostnader de skulle ha vid en flytt hemifrån eller hur de räknar ut kostnaden för ett lån.

– Kunskaper inom privatekonomi är viktigt för att människor ska kunna göra medvetna val i livet och kunna planera för framtiden. Det är skrämmande att unga som är på väg att flytta hemifrån har sådana luckor i kunskaper om försäkringar och banklån och en fråga som våra politiker snarast bör engagera sig i, säger Rikard Josefson.

För ytterligare information kontakta:
Rikard Josefson, vd Länsförsäkringar Bank. Tel. 070-206 69 55
Pressjouren. Tel. 08-588 418 50

Om undersökningen
Rapporten bygger på en undersökning som är genomförd i december av PFM Research som har frågat 3 000 slumpvis utvalda personer mellan 18 och 65 år. Den här delen är den tredje delen av tre från rapporten Medelklass utan medel. 

Bokmärk och dela