Kommentar till Finansinspektionens förslag om amorteringskrav

Bilder

anna-oster-lansforsakringarElisabeth Hedmark 2014

Dokument

wkr0006.pdf

Idag möttes det finansiella stabilitetsrådet som består av representanter från Finansdepartementet, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden. Det är inget beslutsfattande organ utan ska se som en form för samverkan mellan myndigheterna. Chefekonom Anna Öster och privatekonom Elisabeth Hedmark kommenterar förslaget från Finansinspektionen.

Diskussionen om hushållens skuldsättning och vilken risk denna innebär för den svenska ekonomin har varit intensiv under en längre tid, påhejad av Riksbanken som varit mycket tydliga med sin oro. Problemet har blivit än mer aktuellt när nu Riksbanken sänkt räntan till noll för att försöka motverka den mycket låga inflationen. En så låg ränta riskerar självklart att ytterligare öka kreditgivningen till hushållen och öka på skuldsättningen. Redan förra veckan fick vi besked om att Finansinspektionen skulle presentera åtgärder för att minska riskerna med hushållens skuldsättning strax efter detta möte avslutats. Åtgärderna som nu presenterats innebär ett amorteringskrav för alla nya lån. Dessa ska amorteras ned till en belåning på 50% genom att amortera 2% av lånet per år ner till 70% belåningsgrad och sedan 1% per år ned till 50% belåningsgrad. Belåningsgraden kommer att beräknas på köpesumman, vilket gör att ett ökat marknadsvärde inte minskar kravet på amortering.

Så här kommenterar Elisabeth Hedmark och Anna Öster Finansinspektionens förslag;

Elisabeth Hedmark, privatekonom;

”Finansinspektionens reglering innebär att det blir större utgift för bolåntagare som tar nya lån. Två procent av skulden ska amorteras ner till 70 procent av köpeskillingen, därefter ska skulden amorteras ned med en procent till 50 procents belåningsgrad. För ett hushåll med en miljon i skuld innebär det en amortering på 1 700 kronor per månad, vilket blir 500 kronor mer än dagens regler. Är lånet 5 miljoner ska 8 300 amorteras mot dagens 5 900 kronor per månad.

Viktigt är att inte se amorteringen enbart som en kostnad utan en form av sparande som leder till lägre räntekostnad på sikt och en buffert om bostaden sjunker i värde. Men det påverkar framförallt ensamhushåll och förstagångsköpare i större städer som kan få gå ner i prisklass på bostaden mot vad de tidigare har tänk.

Finansinspektionen ska återkomma med mer detaljer kring vad som kan betecknas som nya lån och vilka undantagsregler vid arbetslöshet och sjukdom som ska finnas. Dessa regler ska sedan ut på remiss och beräknas ta flera månader innan de kan införas.

Med tanke på att det för många kan bli betungande med stora bolån vid pensionering när inkomsten kommer att sjunka betydligt, är större krav på amortering rimligt.”

Anna Öster, chefekonom;

”Konsekvenserna av detta blir att utgifterna för ett eget ägt boende ökar. Exakt hur mycket det påverkar konsumtionsutrymmet är inte klart, sparandet i fastigheter kommer att öka men samtidigt har hushållen möjlighet att dra ned på annat sparande. Takten i amorteringskravet är också relativt långsam, de som idag har en belåning över 70% och nu ska amortera 2% av lånet per år amorterar i stor utsträckning redan idag. Det som återstår att se är hur dessa nya amorteringskrav påverkar rörligheten på bostadsmarknaden, det är viktigt att inte skapa en inlåsning på bostadsmarknaden där hushåll undviker att flytta för att undvika ett nytt lån och därmed ett amorteringskrav. En ökad inlåsning skulle öka utbudsproblemen på bostadsmarknaden ytterligare. Finansinspektionen pekar också på detta potentiella problem och kommer att återkomma till hur detta ska undvikas.”

Bokmärk och dela