Budgetpropositionen: Regeringen tar höjd för sämre tider

Dokument

wkr0005.pdf

Regeringen presenterade idag sitt budgetförslag för nästa år. Länsförsäkringars chefekonom Marie Giertz  och privatekonom Elisabeth Hedmark kommenterar och sammanfattar innehållet.

Den senaste tidens finansiella oro och svagare tillväxtutsikter har förändrat förutsättningarna vilket regeringen tagit hänsyn till i sina reformambitioner för kommande två år. Totalt föreslår regeringen åtgärder för sammanlagt 15 respektive 17,3 miljarder kronor för 2012 och 2013.  

– Sammantaget tycker jag att regeringens reformförslag utgör en ganska väl avvägd balansgång mellan att stimulera och samtidigt spara lite på krutet om det ekonomiska läget förvärras ytterligare, säger chefekonom Marie Giertz, Länsförsäkringar.

Med ett reformutrymme på 15 miljarder kronor för 2012 gör regeringen bedömningen att säkerhetsmarginaler finns i de offentliga finanserna om skuldkrisen skulle bli djup och långvarig med allvarliga effekter på den svenska ekonomin

Tillväxten justeras ned
Utsikterna är att aktiviteten i svensk ekonomi kommer att sjunka kraftigt under nästa år och prognosen för tillväxten revideras ner till 1,3 procent för 2012. Detta är en kraftig justering från i våras då tillväxtprognosen för 2012 låg på 3,8 procent. Regeringen tror även att det trots denna justering nedåt finns risk för negativa överraskningar vad gäller den ekonomiska tillväxten men att återhämtningen fortsätter under andra hälften av 2012 men förblir långsam såväl i omvärlden som i Sverige.  

– Jag delar regeringens farhågor för svensk ekonomi. Sverige står visserligen väl rustat i utgångsläget men vi är en liten exportberoende ekonomi vilket gör att tillväxten snabbt försämras när efterfrågan från vår omvärld viker. Sverige är dock relativt gynnat, framför allt jämfört med många EMU-länder, av att kunna stimulera ekonomin både via sänkta räntor och via finanspolitiken då våra statsfinanser är i gott skick, avslutar Marie Giertz.

Omfattande arbetsmarknadspaket
Flera av de åtgärdsförslag som regeringen presenterade var redan kända sedan tidigare men i samband med att budgeten presenterades lanserades även ett förslag på ett omfattande arbetsmarknadspaket på 8,1 miljarder kronor för 2012–2014. Bland annat ska arbetsförmedlingen stärkas med 1,2 miljarder nästa år. 

– Det är tydligt att regeringen satsar på de med lägst inkomster i årets budget. Som väntat blev det femte jobbskatteavdraget och fler sänkningar av skatten för pensionärer uppskjutet på framtiden. I detta budgetförslag är arbetslinjen tydlig med olika typer av satsningar och förstärkning av tillfälliga arbetsmarknads- och utbildningsplatser. Dessutom införs det omdiskuterade investeringssparkontot vid årsskiftet som efter påtryckningar har en lägre skatt än det första förslaget, säger Elisabeth Hedmark, privatekonom Länsförsäkringar.

Några av de satsningar och åtgärder som regeringen vill genomföra är:

Barnfamiljer – Bostadsbidraget höjs genom att bidraget lämnas för lägre bostadskostnader än tidigare. Dessutom höjs bidraget för antal hemmavarande barn. Det skulle innebära en inkomsthöjning på 7000 – 11 000 kronor per år för en ensamstående förälder beroende på antal barn.

Unga utan barn – Bostadsbidraget höjs genom att en större del av bostadskostnaden blir bidragsgrundande. För en student med fullt studiemedel och en hyra på drygt 3 600 kronor kan det innebära 200 kronor mer per månad.

Sjukskrivna – Ersättningen höjs för dem som saknar en sjukgrundande inkomst, så kallade nollklassade i sjukförsäkringen. Det innebär att de som tidigare haft tidsbegränsad förtidspension och som behöver förlänga den, får behålla en ungefärlig nivå på fortsatt ersättning.

Ålderspensionärer – Pensionärer med låg pension får bostadstillägget höjt med 170 kronor per månad.

Arbetslösa – En stor del av utgifterna i budgeten läggs på satsningar för arbetsmarknaden under de kommande tre åren. Det är insatser för jobb, aktivitet, utbildning, praktik och för att göra anställningar billigare.

Sänkt moms – Momsen på restaurang- och cateringtjänster (utom alkohol) föreslås sänkas från 25 till 12 procent. Förslaget förväntas öka sysselsättningen, minska de administrativa kostnaderna och sänka priserna inom restaurangbranschen. Syftet är främst att skapa jobb för unga och stimulera till företagande.

Investeringssparkonto – Förslaget innebär att aktier och fonder och andra finansiella instrument som optioner kan placeras på ett investeringssparkonto. Skatten på tillgångar på investeringssparkontot baseras på en förväntad genomsnittlig avkastning, precis som för kapital- och pensionsförsäkringar. Skatten beräknas utifrån ett så kallat kapitalunderlag. Först lägger man ihop tillgångarnas värde vid fyra mättidpunkter under året med inbetalningar under året. Kapitalunderlaget utgör en fjärdedel av den summan. Därefter multipliceras underlaget med statslåneräntan den 30 november året före beskattningsåret. Resultatet som kallas schablonintäkt, ska tas upp som en kapitalinkomst och beskattas med 30 procent.

Övrigt – Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängs med två år för elbilar, laddhybridbilar och gasbilar. Förslag om höjning av beloppsgränsen för avdrag för resor från 9 000 kronor till 10 000 kronor. Schablonavdraget vid andrahandsuthyrning av privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet höjs till 21 000 kronor per år. Tobaksskatten föreslås höjas. Cigarettskatten höjs med cirka 8 procent, snusskatten med cirka 11 procent. För att stimulera privatpersoners gåvor till ideella organisationer föreslås en skattereduktion på 25 procent. Maximal skattereduktion är 1 500 kronor per person och år, vilket motsvarar ett belopp på 6 000 kronor. Satsning på infrastrukturen 2012 och 2013 för att både skapa sysselsättning och möta det uppdämda behov som finns av underhåll av vägar och järnvägar. 

För mer information kontakta:

Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar
Telefon 073-96 419 69

Marie Giertz, chefekonom på Länsförsäkringar
Telefon 073-96 419 68

Bokmärk och dela