Bunden eller rörlig bolåneränta – det är frågan

Frågan om den som har bolån ska välja att binda räntan är ständigt återkommande. Länsförsäkringars privatekonom Elisabeth Hedmark svarar på aktuella frågor om bolåneräntorna och ger några råd på vägen.

– I nuläget tror jag det är fler än vanligt som känner sig osäkra. Dels beroende på att fler än vanligt har rörlig ränta och dels finns fler osäkra faktorer än vanligt. Alla vet att ränteläget är extremt lågt och det gör många extra fundersamma, säger Elisabeth Hedmark.

Några av de frågor som är aktuella:
• När inleds höjningarna av boräntan?
• Hur snabbt kommer boräntan att höjas?
• Hur högt kan räntan ligga om några år?
• Hur mycket mer i räntekostnad betyder det?
• Är det dags att binda räntan och till vilka bindningstider?
• Hur mycket kommer regleringen av bolånemarknaden att påverka bolåneräntan?

Ingen kan med säkerhet svara på dessa frågor utan alla gör olika antaganden. Även hushållens ekonomi och förutsättningar för att klara högre räntekostnader måste tas med i beräkningen vid valet av bindningstid.

När inleds höjningarna av boräntan?
Den rörliga räntan eller tremånadersräntan följer till stor del ändringen av reporäntan. Enligt Riksbankens senaste prognos kommer de att inleda höjningen av reporäntan under sommaren eller tidig höst. Men som alltid kan ny information tillkomma som flyttar tidpunkten för ändringen åt något håll.

Hur snabbt kommer boräntan att höjas?
Riksbanken gör prognos över reporäntans utveckling och för tillfället ser räntekurvan ut att gå ganska brant uppåt, för att i december 2012 ligga på 4 procent. Men man ska inte glömma att det är en prognos och att den kan komma att ändras.

Hur påverkar räntehöjningen räntekostnaderna?
Räntekostnaderna för alla med rörlig ränta kommer att stiga ungefär i motsvarande grad som reporäntan höjs. Den rörliga räntan eller tremånadersräntan ligger vanligtvis drygt en procent över reporäntan, vilket skulle innebära att boräntan ligger mellan 5 och 5,5 procent i december 2012.

Att räntan stiger med runt 4 procentenheter kanske inte låter så mycket men räntekostnaderna stiger faktiskt med flera hundra procent eftersom ränteläget är så lågt idag. Exempelvis kostar ett lån på en miljon kronor idag med 1,64 procents ränta 16 400 kronor brutto per år. Om räntan hamnar på 5,5 procent blir räntekostnaden istället 55 000 kronor brutto.

Även om räntehöjningarna kommer stegvis under två och ett halvt år, så kan det vara jobbigt för många hushåll att anpassa ekonomin efter de ökade kostnaderna. Speciellt om lånen är stora. Är lånet 2,5 miljon så blir kostnadsökningen närmare 100 000 kronor brutto per år.

Är det dags att binda räntan?
Troligen kommer den rörliga räntan att vara det billigaste alternativet framöver. Samtidigt kan nya regleringar på bolånemarknaden komma att påverka. Men det kan ändå finnas flera skäl till att välja en del till bunden ränta:

• Stora lån i förhållande till inkomst
• Osäker om framtidens ekonomiska förhållanden
• Känner oro för kommande höjningar

En fördel är att du inte behöver binda hela lånet utan kan välja att binda en del av lånet. På så vis får du del av den billiga tremånadersräntan samtidigt som du vet räntekostnaderna för en annan del av lånet under vald bindningstid. Ett alternativ kan vara att välja halva bolånet till rörlig ränta, en fjärdedel till två år och en fjärdedel till fyra år. Tänk på att inte binda längre tid än du tänker behålla bostaden, eftersom du annars riskerar att betala ränteskillnadsersättning.

Ett annat alternativ är behålla hela lånet rörligt och att då lägga undan pengar på ett sparkonto. En bra tumregel är att spara ett par tusenlappar i månaden per miljon som du har i lån. På det sättet byggs en buffert upp som kan användas till kommande högre räntekostnader.

Kommande reglering av bolånemarknaden?
Just nu pågår diskussioner om olika typer av förändringar på bolånemarknaden. Finansinspektionen vill införa ett tak för hur hög belåningen ska vara på en bostad. Ännu finns inga beslut om exakt nivå. Det kommer att meddelas senare i vår. Men troligen kommer det att bli mellan 75-90 procent av marknadsvärdet.

En annan diskussion som förs inom EU är att reglerna för bankernas upplåning kommer att ändras och innebära högre kostnader för bankerna. Det betyder i sin tur högre ränta för bolåntagare med kort bindningstid. Hur mycket det kommer att innebära för bolåntagare är ännu inte klart.

För mer information, kontakta gärna:

Elisabeth Hedmark, privatekonom Länsförsäkringar
073-964 19 69

Bokmärk och dela