Inga förändringar efter Riksbankens räntebeslut

Riksbanken lämnade som väntat kvar reporäntan på 0,25 procent på dagens möte. Inte heller gjordes några justeringar i bankens prognos över reporäntebanan. Riksbanken ser fortfarande att läget i ekonomin har stabiliserats och att det därför är motiverat att från och med i sommar eller tidig höst överge krisnivån på räntan för att successivt börja normalisera räntenivån.

Länsförsäkringars privatekonom Elisabeth Hedmark och chefekonom Marie Giertz delar Riksbankens syn på att det är dags att överge krispolitiken för att bedriva en penningpolitik mer anpassad för en normal lågkonjunktur. De flesta ekonomiska indikatorer pekar upp och tillväxten för de kommande åren ser relativt goda ut. Dessutom har utlåningen till hushåll ökat kraftfullt, vilket inte indikerar en ekonomi i kris. Detta i kombination med att räntan är rekordlåg motiverar att Riksbanken höjer räntan successivt under året med start på sitt nästa möte i slutet av juni.

Trots att det nu är läge för Riksbanken att börja höja räntan är det dock mer osäkert om hur mycket Riksbanken i slutändan behöver höja räntan. Riksbanken räknar med att räntan höjs successivt till 4 procent i början av 2013.

– Trots starkare tillväxt är utgångsläget i ekonomin mycket svagt, varför inflationstrycket framöver sannolikt är modest. Dessutom vilar ekonomin på bräcklig grund. Visserligen är tillväxtutsikterna ljusare även i vår omvärld men på ett par års sikt är osäkerheten stor eftersom dagens tillväxt har byggts upp av kraftiga stimulansåtgärder och från extremt nerpressade lagernivåer. Det talar för att Riksbanken kanske inte kommer att behöva strama åt ekonomin lika mycket som prognosen indikerar idag, säger Marie Giertz, chefekonom på Länsförsäkringar.

Att hushåll idag har större andel rörliga bolån gör också att Riksbankens ränteändringar får ett mer direkt genomslag på ekonomin. Det i sin tur kan innebära att Riksbanken inte behöver höja räntan lika kraftfullt som tidigare för att få samma effekt på ekonomin som tidigare. Det behöver dock inte innebära lägre räntor för hushåll och företag. Bankernas ökade kapitalkrav kan sannolikt innebära dyrare upplåningskostnader och därmed högre räntemarginaler gentemot hushåll och företag. Slutsatsen är att vi nu måste ställa in oss på högre räntor.

Efter Riksbankens beslut att låta reporäntan ligga kvar kan hushållen fortsätta att glädja sig åt billiga boräntor. Men räntehöjningar rycker allt närmare och det är bra att räkna på hur höjda räntekostnader kommer att påverka hushållets ekonomi. Enligt Riksbankens prognos kommer höjningarna i relativt snabb takt med start under sommaren eller tidig höst. Även om fler börjar binda sina lån har de flesta rörlig boränta idag och kommer direkt att påverkas av höjningarna.

– De senaste åren har en rörlig ränta varit det billigaste alternativet. Det kan även framöver komma att bli det men skillnaden verkar inte bli särskild stor. För att öka tryggheten kan det därför vara idé att binda en del av lånet om man känner sig osäker. Under vald period vet man hur hög räntekostnaden blir och därför möjlighet att planera ekonomin på ett lättare sätt, säger Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar.

För Riksbankens ränteprognoser se bifogad fil till höger.

För mer information, kontakta gärna:

Marie Giertz, chefekonom
073-964 19 68

Elisabeth Hedmark, privatekonom
073-964 19 69

Bokmärk och dela